Resultat mars 2020

Resultat från Hälsorapports marsenkät om det nya coronaviruset

 

I Hälsorapport besvarar slumpvis utvalda deltagare enkäter om olika hälsoområden. Här nedan kan du se resultat från den senast besvarade enkäten.

Tack till alla er som besvarade enkäten om det nya coronaviruset som gick ut precis när covid-19 hade blivit en pandemi. Inbjudan att besvara enkäten gick ut till Hälsorapports omkring 4400 deltagare. Totalt sett besvarade 3 224 vuxna deltagare (88%) enkäten. Bland vårdnadshavare som besvarar Hälsorapports enkäter för sitt barns räkning svarade 677 personer (91%). Utöver detta fick ett mindre urval, representativt av det större urvalet med avseende på kön, ålder och utbildning, av vuxna (301 personer) och vårdnadshavare (200 personer) enkätversioner med möjlighet till att kommentera sina fasta svar med fritextsvar. Deltagarfrekvensen i det mindre urvalet var 83% respektive 89%.

Många hade ändrat sina vanor

Redan när enkäten skickades hade nästan 6 av 10 anpassat sitt vardagsliv. Även 4 av 10 vårdnadshavare uppgav att barnens vardagsliv hade anpassats. Framför allt har de flesta förbättrat sin handhygien och undvikit att träffa andra människor. Andra anpassningar som man uppgett att man gjort är handlat mer matvaror och handlat mer sällan, arbetat hemifrån, slutat ta i hand, avbokat resor, slutat åka kollektivt, undvikit arbetsplatsens toaletter och slutat gå på gym.

Informationsbehov

Vad gäller informationsbehov uppgav majoriteten att de hade den information de behövde om myndigheternas hantering av situationen (76 % för vuxna – se figuren nedan – och 78% för vårdnadshavare) och att de visste vart de skulle vända sig med frågor (85 % respektive 88 %) och vilka åtgärder de själva kunde ta till (92 % respektive 93 %).

Figur. Svar bland vuxna på frågan ”Känner du att du har den information du behöver om myndigheternas hantering hittills?”  

 

Förbättrad information med hjälp av resultaten

Men en del uppfattade informationen som motsägelsefull eller svår att förstå, t ex upplevdes en konflikt mellan arbetsgivarens eller arbetsplatsens informationskanaler och den information som fanns på Folkhälsomyndighetens webbplats. Information som saknades var riktad information till gravida, information i klartext och information på andra språk än svenska. För att bemöta dessa resultat har mer informationsmaterial tagits fram, exempelvis:

 

Många oroar sig för närståendes hälsa

Runt 20 % var oroliga för sin egen hälsa och runt 60 % var oroliga för någon närståendes hälsa. Äldre var i högre utsträckning oroliga för sin egen hälsa (i åldersgruppen 70-79 år var närmare 30 % oroliga för sin egen hälsa), se figuren nedan. Av vårdnadshavare till barn som svarade på enkäten uppgav 20 % att de var oroliga för sitt barns hälsa.

Figur. Andel som känner oro för sin egen hälsa per åldersgrupp (ålder 16 år uppåt) eller vårdnadshavare som känner oro för sina barns hälsa (0-15 år).

 

Det är normalt att känna sig orolig, ledsen eller stressad under en kris. Oron kan få oss att bli mer vaksamma så att vi lättare kan ta till oss information och rekommendationer. Samtidigt kan oro leda till nedstämdhet och ångest. Information om oro och psykisk hälsa i en krissituation har sammanställts på Folkhälsomyndighetens webbplats.

Vad händer nu?

Undersökningen har gett viktig information till Folkhälsomyndigheten och resultaten har bidragit till att förbättra myndighetens information till allmänheten.

Under maj kommer ytterligare en enkät som handlar om situationen kring covid-19 att skickas ut till Hälsorapports deltagare. Enkäten kommer att undersöka eventuella bieffekter (positiva och negativa) på folkhälsan av de råd och rekommendationer som Folkhälsomyndigheten utfärdar för att minska smittspridningen.